systemshutdown.blogg.se

Kom upp i hyfsad tid. Alltid ett plus!

Jag startade kaffet och lät det göras klart medan jag gav mig in i duschen och duschade. För att sedan kliva ut ur duschen till doften av nybryggt kaffe. ❤ 

Sedan slappade jag med musik i högtalarna och kaffe. 👍

Efter ett par timmar var det dags att göra sig iordning innan jag skulle bli upphämtad av mitt boendestöd, då ett möte med FK (Försäkringskassan) och Socialpsykiatrin skulle bli gjort.

Det gick okej på mötet,

och personen från socialpsykiatrin skulle ringa mig när de hade återkommit från dagsjukvården. Ser ut som jag helt enkelt får börja på dagsjukvården i grannkommunen.  

Blandade känslor, såklart. 

Men de tyckte det vore det bästa för mig då öppenpsykiatrin inte ens har kontakt med mig - då jag redan väntat 1 år på en ny sjuksköterskekontakt där..sedan min senaste slutade för exakt ett år sedan.

Och inne på 2 år snart sedan jag bad om KBT.

We'll just see how long this shit will take.

Sedan måste jag snart få kontakt med läkare för att se vad den anser om situationen - ska jag fortsätta vara sjukskriven? Och lite sådanna saker. 

Sedan måste jag också kanske påbörja medicinering igen - berors på vad de anser. Jag vet att det är mitt beslut i slutändan, och enligt mig kan väl medicinering kvitta för det är ytterst få mediciner som har gjort skillnad. Och ptja, jag är väl skeptisk till att det vore NÅGON lösning att käka massa meds o skit. 

Sedan å andra sidan vet jag att mina sömnrutiner är åt h e l v e t e rent ut sagt. Ångesten är där, ibland lätthanterlig - ibland sjukt ä c k l i g ångest. 

Men ja, jag vet att på de två områdena lär jag ALDRIG få hjälp. Då jag verkligen försökt på olika sätt att göra mina sömnrutiner till bättre och att jag ska försöka komma upp i bra tid - det vill sig helt enkelt inte. 

Och nu ska jag passa tider oftare, om det med dagsjukvården kommer igång. 

Jag får HOPPAS att sömnrutinerna förbättras på så sätt, att dagsjukvårdsaktiviteterna ska göra mig mer fysiskt trött. (haha vilket det förmodligen kommer göra) 

Gah, ångest redan nu.

Över skiten.

Fan.

Nytt folk, lär inte känna en jävel där.

Lär inte heller vara så att det kommer

dit nya ofta. Så kommer säkert bli fett 

a w k w a r d - de lär vara bundis med

varandra.. så kommer jag dit, outsidern. 

25 år. Miffo. Dum i huvudet och ÄCKLIG. 

Flashback från tiden efter flytten när jag var 13,

Ny skola, ny klass - de hade känt varandra aslänge

Och så kom jag dit. Blev offret. 

Ugh. NEJ. fan

Jag

Orkar

Inte

Någon som har tips?